Mindre ett svar än social respons på Therese Englunds (ordförande i Kommunal). 5/5 2026

I en insändare i Lysekilsposten uppmanar Therese Englund, ordförande kommunal, politiker att ta ansvar för personalbristen inom vård, omsorg och LSS i Lysekil. Hon skriver bl.a; "De som arbetar i vård, omsorgd och LSS vet hur verkligheten ser ut. De springer fortare för varje år, täcker upp vakanta tjänster och förväntas leverera trygg och säker omsorg trots att förutsättningarna saknas. Det är ett resultat av politiska beslut, och därför krävs också politiskt ansvar."

Jag har ingen anledning att misstro denna beskrivning. Det jag ser från ”andra sidan”, höga kostnader för sjukskrivning, svårt att rekrytera … bekräftar att något inte står rätt till. Mycket troligt är verkligheten komplex och ovanstående löses inte med ett "enkelt penndrag" även om man skulle önska det.

Therese avslutar med en frågan om det finns en beredskap "att ta ansvar eller om personalen ska få fortsätta betala priset?". Med den beskrivning som framkommer menar jag att utmaningen är större än så. En dålig verksamhet eller sämre verksamhet än nödvändigt, så hör jag det, drabbar var och en av oss på olika sätt.

Jag väljer att förstå uppmaningen till oss politiker på det sättet som beskrivits ovan (en verksamhetsfråga) av det skälet att alla har ett ansvar att bidra och underlätta för andra som bidrar till verksamhet. Det är en svår situation vi står mitt upp i varför vi som politiskt förtroendevalda inte kan backa, utan snarare behöver ”steppa upp”.

Vi är tacksamma för uppriktigheten i insändaren. Vi ser kompetensförsörjnings-behovet, låga löner, schema … för att bara nämna något. Vi menar dock att det inte räcker till att peta här och där, ursäkta språkbruket, för att komma framåt mot en verksamhet som fungerar väl för oss alla.

Vi behöver gå djupare (betyder här praktiskt) in i verksamheter tillsammans för att skapa strategier och en gemensam långsiktig inriktning där löner, schema, sjukskrivning … får sin rättmätiga plats. I detta perspektiv vill vi driva på för en ökad förståelse, undersöka och underlätta för verksamheter inom vård, omsorg och LSS.

Avslutningsvis kan varken Kommunal eller vi som parti stanna upp för att invänta ett sådant omfattande arbete. Kommunal har ett fackligt uppdrag att sköta och vi som politiker har skyldighet att … Vi kommer att återkomma med förslag om hur vi vill gå vidare inom kort.

Fredrik Lundqvist
Lysekilspartiet
Ers Socialnämnden

Ledamotsinitiativ i kommunstyrelsen om cykelväg 4/5 2026

Med anledning av att Trafikverket nu fått ökade resurser och att de vid senaste dialog lyfte frågan om att skapa cykelväg från Hallinden till Gåseberg vid nästa omläggning av väg 162:an finner jag det angeläget att lyfta frågan för behandling i god tid.

KSO, Jan-Olof Johansson, lovade vid ovanstående möte med Trafikverkat att återkomma vid nästa dialog med Trafikverket om det fanns ett intresse från vår sida. Kommande möte är i höst (oktober).

Vi ser mycket positivt på Trafikverkets initiativ. Det är ett bra tillfälle att komma igång med att bygga en cykelbana genom Stångenäset tidigare än planerat.  

Vi yrkar på att ärendet bereds "i laga ordning".

Fredrik Lundqvist

Led kommunstyrelsen

Lysekilspartiet

Personliga reflektioner över och kommentarer till kommunstyrelsen 14/4 Lysekilsposten

Vid kommunstyrelsen presenterade ekonomichefen våra budgetförutsättningar inför 2027 och plan för 2028-2029. Mycket kortfattat visar prognoser på en fortsatt minskad befolkning fram till 2045. Då beräknas ett invånarantal kring 11 500 personer mot dagens knappa 13 800. Ca 100 färre per år och de yngre blir färre och de äldre fler.

Vidare visade ekonomichef på ett ”investeringsbehov” på 1,4 miljarder de kommande 10 åren och att vi under 2027 har ett budgeterat överskott på 36 miljoner. 40 miljoner i överskott motsvarar 800 miljoner i investeringsutrymme medan 100 miljoner motsvarar 1,4 miljarder. Detta
utan att vältra över kostnader på kommande generationer.

Det är utmanande siffror för Lysekil som under många år tillbaka haft svårt att nå ett bra resultat. Ett vanligt överskottsmål brukar man säga är 2%. I vårt fall räcker således inte dessa överskott till eftersom vi inte haft ett tillräckligt bra resultat över tid och dessutom ett rejält eftersatt underhåll. Vi har höga kostnader per invånare och vi har verksamhets- och organisationsstrukturerna som är dimensionerade för många fler.

Det har hänt och händer en del bra saker vad gäller omställningar. Lysekilsbostäder har exempelvis sålt av lägenheter för att möta ett minskat behov. De planerar fler lägenheter centralt för äldre som är ett ökande behov. Sämre har det gått med omställning av småskolor (färre yngre) och tillskapande av platser till särskilt boende (Säbo) där behoven växer.

De strukturella kostnaderna gröper ur den gemensamma ekonomin sakta men säkert och skapar en mycket stor osäkerhet, i synnerhet när det gäller investeringar. För att uppnå ett överskott på 36 miljoner är förutsättningen att dryga 20 miljoner i neddragningar verkställs under 2027. Därtill skall läggas ytterligare kostnader på 8-20 miljoner varav 10 miljoner antingen är osäkra eller ännu ej har klarlagd summa.

Jag hoppas att det framgår med all tydlighet att alla behöver dra sitt strå till stacken och att just ANTAL har speciellt stor betydelse för oss i Lysekilspartiet. Det vill säga att dela kostnaderna på fler personer eller färre enheter för att vi skall ha förutsättningar till investeringsmöjligheter med en bibehålla kvalitet i verksamhet.

Förutom att anpassa verksamheter till färre enheter och minska te x administration och politisk organisation behöver vi nu bli tydligare på vad som kan förväntas framåt. Vi kommer att behöva fokusera än mer på Brastad och Lysekil. Där kommer kommunala resurser koncentreras. Det är på ett sätt ingen nyhet eftersom tidigare kommunreformer delvis formulerat dessa ”sociala rum”.

I diskussioner mellan politiker och allmänhet låter det dock ibland som om man fortfarande levde på 1950-talet. Förväntningar skapas då som leder till intressekonflikter som är förödande för utveckling och undergräver demokratin. Särintresse är väl att gå för långt.

Det är ingen perfekt indelning men vilka kan var för sig och tillsammans ta ansvar för stora delar av vårt kommunala uppdrag. Idag är det få små kommuner som klarar hela sitt uppdrag på egen hand. Samarbete över kommun-gränser är också nödvändigt och bör fortsätta att utvecklas på lämpligt sätt.

Det demokratiska i oss vill inte riktigt acceptera historia, verklighet eller framtid om jag får hårdra det lite. Vår historia kunde varit annorlunda, det kunde sett annorlunda ut idag och diagram och pilar vill vi justera riktningen på. Historien är inget recept för framtiden och verkligheten inte överordnad en framtid. Det är snarare ett tankematerial för politiken att bemästra. Demokrati är i denna mening både frihetens och självbegränsningens styrelseform. Det var också så demokratin föddes och försvann.

Detta engagemang och tro på kunskapsbildning för förändring får vi inte förlora när vi ställer om vår kommunala struktur, anpassar verksamheter, prioriterar investeringar… I den mån det kan skapas andra ”lösningar” är det mer än välkommet om de också svarar på gemensamma behov, ger ökad resurseffektivitet och begränsar våra investeringar förutom en bra verksamhet.


Fredrik Lundqvist
Led Kommunstyrelsen
Lysekilspartiet

Ledamotsinitiativ för att underlätta rekrytering till äldreomsorgen

Inom äldreomsorgen finns ett stort behov av kompetensförsörjning och detta ledamotsinitiativ syftar till att underlätta rekryteringen och öka intresset för yrket. Flera kommuner har tagit steg för att erbjuda möjligheter för individer att pröva på nya yrken där det råder brist på arbetskraft.

Ett särskilt fokus bör ligga på att främja övergången för barnskötare till undersköterskor inom särskilt boende (Säbo). Denna väg kan vara naturlig för dem som har en passion för att arbeta med människor, oavsett ålder. Barnskötare har många relevanta erfarenheter, kommunikativ förmåga och förmågan att skapa en trygg miljö. Dessa är betydelsefulla inom äldreomsorgen.

För att stödja denna övergång kan prova på, utbildningar och kurser inriktade på äldreomsorg erbjudas. Dessa program skulle ge barnskötare de specifika kunskaper som krävs och berika äldreomsorgen. Genom att underlätta denna rekrytering och utbildning kan vi säkerställa att äldreomsorgen får den kompetenta personal den behöver för att ge bästa möjliga vård.

Det här initiativet syftar alltså inte bara till att fylla nuvarande behov utan också att skapa en långsiktig hållbarhet inom äldreomsorgen.

Jag vill ge utbildningsförvaltning och socialnämnden i uppdrag att lägga fram ett förslag till kommunstyrelsen i initiativets anda.

Fredrik Lundqvist
Led Kommunstyrelsen
Lysekilspartiet
 

Kommentar till Skaftö Öråds insändare i Lysekilsposten 7 april.

Skaftö Öråd ställer sig frågan om hur det står till med demokratin i Lysekil. Skälet till detta är ett behov av fler platser för Särskilt boende för äldre (Säbo) och då specifikt på Skaftö. Skaftö Öråd har för partierna presenterar tankegångar hur de ser en utveckling med både Säboplatser och hemtjänst där kommunen varken driver eller bygger ett nytt Säbo. Lysekilspartiet har av denna anledning valt att ta med sig frågan för prövning.

Det finns flera saker i detta förslag som tilltalar eftersom det svarar mot frågor som kompetensförsörjning och en begränsad investeringsmöjlighet i framtiden med den resultatnivå kommunen har. De uppfattar att de fått besked från ett antal partier (löften om Säbo på Skaftö), att de kommer att få svar inom kort från ett annat och så har de några partier som inte har svarat, varav Lysekilspartiet är ett och slutligen ett parti som lovar Säbo på Skaftö 2036.

Vi uppfattar nog att vi har lämnat besked till Skaftö Öråd men förtydligar gärna:

• vi lovar inte att kommunen bygger och driver ett nytt Säbo efter Lysekilshemmet

• vi står fast vid beslut om att utveckla "Lysekilshemmet" till Säbo

• Lysekilspartiet kommer att ta ställning till de tankegångar som Örådet arbetat fram och presenterat för oss.

Demokrati handlar inte om att lova – utan om att ta ansvar - kunskapsetik.

I debatten om Säbo på Skaftö finns en risk att förväntningar skapas utan att förutsättningarna finns. Det gynnar ingen. Demokrati bygger på att invånare kan dela realistiska besked och att politiken tar ansvar för helheten, inte bara för enskilda geografiska områden.

Vi är öppna för nya lösningar och beredda att ompröva vägen framåt. Men då krävs också en gemensam förståelse för att verksamheter måste anpassas efter volymer, att resurser måste användas effektivt och att kommunen måste ses som en helhet. Den förståelsen är i dag begränsad – både politiskt och bland allmänheten.

En splittrad kommun försvårar besluten

Den politiska ledningen är svag och invånarna ges inte tillräckliga möjligheter att sätta sig in i kommunens samlade utmaningar. Det leder till lokala missnöjesyttringar så snart förslag läggs fram, och till att nödvändiga beslut skjuts på framtiden. Det är ett ansvar som alla partier delar.

För att Lysekil ska kunna utvecklas krävs att vi åter börjar se kommunen som en gemensam helhet – inte som flera lokala intressen som konkurrerar med varandra. Först då kan vi fatta långsiktigt hållbara beslut om äldreomsorgen, ekonomin och framtidens investeringar.

Fredrik Lundqvist KS

Christina Mattisson SON
Fredrik Häller SBN
Björn Bexér Martinsson SBN
Lysekilspartiet

Ledamotsinitiativ om att opröva beslut om politisk organisation i kommunstyrelsen 10/3 2026

Lysekils kommun står inför stora utmaningar eftersom det blir färre invånare och färre barn och unga, medan de äldre blir fler och behöver mer resurser. Detta kräver att verksamheter är effektiva och anpassar sig efter förändringar för att också helheten ska kunna hålla en bra kvalitet.   Den 10 december 2025 antog kommunfullmäktige budgeten för 2026-2028. Stora effektiviseringskrav på samtliga nämnder för att täcka kostnaderna för att behålla de små skolenheterna gjorde att resultatmålet kunde behållas över 2 %, om än med knapp marginal. Med tanke på att kommunens budgetar brukar ligga på runt 1 % och att 2026 är ett valår får man ändå säga att budgeten för 2026 var relativt ansvarsfull.  Vid samma möte beslutade kommunfullmäktige om en ny politisk organisation där effektivitet, hållbarhet och demokrati var viktiga förändringsmål. När det gäller detta ärende kan man knappast tala om ansvarsfullhet. Istället för att ta tillfället i akt och minska kostnaderna för politiken kommer den nu istället att öka. Ett arbetsutskott med 5 ledamöter ska inrättas, nämndernas antal ledamöter och ersättare (9+9?) ska behållas trots att förslaget var att minska antalet ersättare. I kommunstyrelsen utökas dessutom antal ledamöter.  Beslutet i kommunfullmäktige blev enligt vår uppfattning olyckligt. Förvaltningsorganisationen underkastas tuffa effektiviseringskrav medan politiken tillåts svälla. Detta är inte ansvarsfullt, vi borde kunna kräva högre effektivitet av oss själva. Den politiska organisationen borde minska i omfattning, speciellt när befolkningen minskar i antal och kommunens verksamheter behöver resurser.   Om vi på sikt också skulle komma fram till en politisk organisation med endast en kommunstyrelse där nuvarande nämnder omformades till utskott under kommunstyrelsen bedömer vi att effektiviteten skulle kunna öka. Dessutom skulle behovet av prioritering och helhetstänkande befrämjas. Därför vill vi att förvaltningen ska utreda om modellen med en kommunstyrelse kan vara värdeskapande.  Mot bakgrund av att frågan om den politiska organisationen ligger till grund för uppdatering av kommunens arvodesbestämmelser är det mycket önskvärt att detta ledamotsinitiativ hanteras med största skyndsamhet. Jag yrkar mot denna bakgrund på:    att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ompröva beslutet om politisk organisation från den 10 december (avseende delar som berör ikraftträdande 20270101).    att kommunfullmäktige antar kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut om politisk organisation med ikraftträdande 20270101