Insändare: Vi måste tänka nytt om skolorna

Lysekils grundskola, förskola och fritidshemsverksamhet är i behov av mer resurser. Efter höstens turbulenta tid med extrema sparbeting för bildningsnämnden är det tydligt att pengarna inte räcker.

 Ser vi i backspegeln så har antalet barn per årsarbete inom förskolan och fritidshemmen ökat avsevärt. Grundskolan har en relativt konstant lärartäthet men skollagens krav på stöd har ökat, tillika kravet på att eleverna ska ha moderna lärverktyg. Rektorsflykten har pågått en längre tid och vi har inte sett slutet än. Både rektorer och lärare väljer andra arbetsgivare eller att byta bransch.

Ekvationen går helt enkelt inte ihop längre och det är allas våra barn som drabbas.

Hur ska vi kunna lösa detta? Generellt måste Lysekils politiker inse att lagstadgad verksamhet måste värnas först. Hittills har alltför stor del av pengarna satsats i kommunala bolag, utopiska projekt och annan grannlåt.

Nu är tiden inne för att ändra dessa prioriteringar. Vårt samhälle behöver varenda människas bidrag till vårt välstånd och då är en bra förskola/förskola en förutsättning för att lyckas. Vi måste skapa ett samhälle där alla får en ”plats”, får en känsla av tillhörighet, att kunna bidra till samhällets utveckling på sitt eget sätt.

Frågan vi dock måste ställa oss är; kan vi ha det som vi alltid har haft det?

Sedan år 2000 har grundskolans elevantal minskat med 581 elever, cirka 30 procent. Vår kommun har helt enkelt inte lika många barn i skolåldern längre, men vi har i stor utsträckning lokaler och skolenheter kvar.

Samtidigt som de yngre blir färre och färre ökar den äldre delen av befolkningen med nästan motsvarande siffror. I framtiden ska Lysekils kommun klara att ge alla barn och unga en god skolgång samtidigt som vi ska bygga ut vård- och omsorgsverksamheten för de äldre.

Vi står inför en gigantisk demografisk utmaning samtidigt som vi har en stor låneskuld som ska betalas av färre kommuninvånare.

I ljuset av detta tycker vi det är relevant att diskutera antalet skolenheter i kommunen. Behövs alla skolor? Kan skolornas geografiska läge spela roll i diskussionen? Hur små respektive stora ska våra skolor vara? Vad är bäst för eleverna?

Skolor ska inte vara för stora men de ska heller inte vara för små. Barnen behöver utvecklas socialt. De behöver ha en umgängeskrets som är så stor att det går att finna likasinnade. De behöver utmanas av varandra så det inte blir befästa strukturer som kväver oliktänkandet. Att skolor i dag bara har 60–70 elever fördelat på 6–7 årskurser är kanske inte försvarbart om inte det geografiska läget är försvårande.

Många hävdar att den lilla skolan behövs för barn med speciella behov. Vi påstår att den lilla skolan i dag kan bidra till att vi inte kan ge barnen med speciella behov vad de behöver eftersom vi lägger för mycket pengar på lokaler och ineffektiv drift.

För oss i Lysekilspartiet är det viktigt att alla barn får en bra start i livet. Det ska inte vara förunnat bara landsbygdens barn eller tätorternas barn.

Vi ställer inte landsbygd mot tätort eller tätort mot landsbygd. Vi ställer barnens rätt till en bra utbildning i centrum.

Jeanette Janson

Cecilia Saving

Lena Hammargren

Thomas Falk

Patrik Saving

Lysekilspartiet

Share
Publicerad i Aktuella frågor, Insändare, Val 2014

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.